Närmar sig den magiska 3 månaders gränsen..

 Varje dag med magknip och skrik är en dag närmare en gladare och framför allt frisk liten A. Har de senaste veckorna funnits ljus glimtar och visst har det blivit bättre. Nu är det dagar och ibland bara stunder då magknipen stör henne. Vet egentligen inte om det blir någon total förvandling vid 3månader, men nu vet vi iallafall att det kommer bli bättre och bara det gör det bättre. Visst har det varit mycket magknip, men vi är så tacksamma över att hon sover så bra på natten. Det har gjort att jag alltid känt mig okej pigg och då är det lättare att orka.

Livet handlar för stunden nästan bara om vår lilla tjej och hur hon vänt upp och ner på vår värld. Kan man annat än smälta för denna tjej?